Dag 26: Mina rädslor

Jag har alltid varit livrädd för döden! När jag var liten kunde jag sitta och gråta för att jag var rädd för att jag skulle dö eller någon i min familj.

Den där rädslan finns kvar. Om jag inte får tag på mamma ser jag tidningsrubriker framför mig. Kvinna död i bilkrasch. Samma sak med resten av min familj. Det vore det värsta som kunde hända att någon i min familj skulle dö. Jag har bara varit på en begravning i mitt liv och det var en va de absolut värsta dagarna i mitt liv!

En annan sak jag är rädd för är att människor i min närhet inte vet hur mycket de betyder för mig!

Annars är jag barnsligt rädd för ormar. Det räcker att någon säger orm eller pratar om ormar så drar jag upp benen. Jag kan inte ha kvar dem på golvet för det känns som att de komma och bita mig! Det har tyvärr gått så långt att jag är rädd att gå i skogen ibland, och jag som gillar skogen... Jäkla ormar!

Puss å kram 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0