Underbart men kort
Jag blir så less på att helgerna är så förbaskat korta! Jag sätter mig på bussen och fyra timmar senare är jag hemma! Sen är det helt plötsligt dags att åka tillbaka till Sundsvall igen. Men nästa gång jag åker hem gör jag det för två och en halv månad! Hur underbart är inte det!? Då är jag dessutom ett år närmare att bli journalist! It's lovley! =)
I söndags fyllde i alla fall mosters älskling sitt första år. Nu säger jag som man alltid tyckte vad så jobbigt när man själv var liten men jösses vad hon har växt! Det är helt sjukt hur mycket som kan hända på bara några veckor! 1 år! Det är ju hur mycket som helst!
Den här gången var hon i alla fall inte rädd för moster utan åkte gärna runt på armen. Jag fick även tid att tanka på den underbara ungens kinder! Det behövdes känns det som. Och nu när hon som sagt inte verkar lite rädd för mig längre så är jag lite lugnare inför vår helg tillsammans i slutet på juni! Vi kommer att ha så fruktansvärt roligt! Vi ska äta glass, bada, leka och bara mysa en hel massa! :D
Nä nu är min rast slut, nu blir det i alla fall trettio minuters B-uppsatsskrivande innan jag ska göra lite pannkakor! :)
Puss å kram
När du är fullfjättrad blodsugande nöjesreporter så tycker jag att du ska dedikera din första artikel/krönika till mig. Ja! Hurra!
Det är tur att det inte är så länge kvar att kämpa. Jag ser fram emot att du kommer hem i sommar. Det är alltid lika roligt när du kommer hem och det är alltid lika förvånande hur fort det går till dess att du ska åka igen!
Det ska bli kul att komma o hämta díg och se hur du har det.
Kram
Mamma