leksingen

Jag har under den utmaningen gått igenom stora delar av min familj. Men de två nyaste tillskotten tänkte jag tillägna detta inlägg.

Det är något speciellt när ens storasyster får barn. Det känns lite overkligt, att min lekkompis och bästa vän som man har gaddat ihop sig mot mamma och pappa nu själv ska bli mamma. Och att man själv ska få bli moster.

Vi systrar hade en väldigt speciell relation till vår faster som jag inte riktigt kan skriva om utan att börja gråta. Det var så speciellt och att själv få bli moster blev så mycket mer speciellt pågrund av den relationen. Jag och storasyster har en liten intern kamp om att bli kallad moster. Alltså inte moster Emma utan bara moster. Vi kallade nämligen vår faster för faster. Men det blev ju lite krångligt så lillmoster Lina sa det mest klockrena:
Anna bara så att du vet så kommer ju du alltid att vara gammoster! - Klockrent!

Jag minns när jag första gången fick se det där grumliga fotot från Mias mage och jag föll direkt. Så liten, så omtålig! Och på Norges nationaldag kom en sån fin liten tjej till jorden.   

Att det kan rymmas så mycket bus i en så liten tjej är rätt fantastiskt och hur det där söta ansiktet kan bli så fruktansvärt arg gör mig förbluffad ibland! För när Maja-Misa blir arg så blir hon arg på riktigt. Hon har tagit efter sin gammelmosters stampande fot och samtidigt säger hon med världens basröst ett bestämt NEJ! Då är det inte lätt att hålla sig för skratt inte! Och sen är det ju så att Maja-Misa måste ha dodis - och vem är då moster att säga att hon inte får det.

Maja-Misa så go och mysig får man leta efter! Man hittar det ganska snabbt i och för sig. Lillasyster Sessa är precis lika mumsig hon!

Ett år, tre månader och en dag efter det att Maja-Misa kommit till världen ringer Mia och säger att hon har värkar. 
Jag sätter mig i bilen och gasar, alldeles för fort, hem till dem och får äran att ta hand om Maja-Misa. Några timmar senare får jag ett mess där det står att en liten tjej har kommit till världen. 

Det var en Sessa som hade kommit till oss och berikat vår värld ytterligare. Det är en liten tjej som kan verka lugn och beskedlig vid en första anblick men den damen kan bli riktigt arg hon också! Och när hon har bestämt sig för något så är det så! Hennes största idol är storasyster och hon vill gärna hänga med Maja-Misa överallt men det blir lite svårt ibland för det här med balansen är inte alltid det lättaste. Men hon vill gärna sitta hos moster precis när storasyster och gör det.

När jag får komma hem och vara med dem slå släpper all oro och alla bekymmer! De lyckas på något magiskt sätt att trolla bort allt dåligt i världen! De är världens bästa medicin. När de sträcker upp armarna, springer mot en när man kommer eller hoppar av glädje då är världen komplett! Eller när man får veta att Maja-Misa har sagt: Åååh jag älskar min moster Emma! Då är lyckan gjord!

Så tack Mia och Olof för att ni har gett mig dessa två guldklimpar som förgyller vardagen och värmer hjärtat!