Dag 24: Det här får mig att gråta
Sport är så speciellt! Det är svårt att förklara men det betyder så mycket för så många personer och den tid och smärta dessa idrottsmän lägger ner är fantastiskt! OS i Vancouver var ett fantastiskt mästerskap och fler än en gång hoppade jag runt och skrek och försökte hjälpa åkarna i mål! Och flera gånger rullade tårarna nerför mina kinder.
Hellners guld och Olssons brons i dubbeljakten på OS i Vancouver var något alldeles speciellt! Alla jobbade för varandra, det var en sån laginsats. Jag stog och skrek och hoppade och hade en puls väldigt nära max! Jag skrämde nog slag på min OS-kompis Annika! Jag tror att mamma ringde först och vi skrek lite tillsammans, sen var det pappas tur!
Och tårarna rann ännu mer när Per Elofsson skulle komentera det hela efteråt! Det här kommer att bli en klassiker!
Guldet på 4x10 kilometer på OS i Vancouver var inte helt oväntat efter alla idividuella medajler och fina placeringar men det var svårt att tro det!
Kallas guld på 10 km på OS i Vancouver är också ett minne för livet!
Men ett av de minnen som gjorde mest ont och det jag blev mest imponerad av var när när Anja kraschade i störtlopp och dagen efter tog Brons, när hon fick ta brons. Anja är ingen och att se den tuffingen vara känslig och mänsklig helt enkelt, då rullade mina tårar. När hon stiger upp på den prispallen och tårarna rullar ur ögonen var så härligt att se! Hon skulle ha haft bragdmedaljen för att åka nerför den där backen igen och besegra den det är verkligen en bragd!
Man måste älskar sportens värld! Och nog är Vintersport det allra bästa..! :D
Hellners guld och Olssons brons i dubbeljakten på OS i Vancouver var något alldeles speciellt! Alla jobbade för varandra, det var en sån laginsats. Jag stog och skrek och hoppade och hade en puls väldigt nära max! Jag skrämde nog slag på min OS-kompis Annika! Jag tror att mamma ringde först och vi skrek lite tillsammans, sen var det pappas tur!
Och tårarna rann ännu mer när Per Elofsson skulle komentera det hela efteråt! Det här kommer att bli en klassiker!
Guldet på 4x10 kilometer på OS i Vancouver var inte helt oväntat efter alla idividuella medajler och fina placeringar men det var svårt att tro det!
Kallas guld på 10 km på OS i Vancouver är också ett minne för livet!
Men ett av de minnen som gjorde mest ont och det jag blev mest imponerad av var när när Anja kraschade i störtlopp och dagen efter tog Brons, när hon fick ta brons. Anja är ingen och att se den tuffingen vara känslig och mänsklig helt enkelt, då rullade mina tårar. När hon stiger upp på den prispallen och tårarna rullar ur ögonen var så härligt att se! Hon skulle ha haft bragdmedaljen för att åka nerför den där backen igen och besegra den det är verkligen en bragd!
Man måste älskar sportens värld! Och nog är Vintersport det allra bästa..! :D
Kommentarer
Trackback
