Att någon kan betyda så mycket 2...
Storasyster Mariah, ja vart ska man börja? Hon har ett hjärta av renaste guld!
Hon har alltid sett efter mig, alltid! När jag gick i tvåan och hon i sexan lät hon mig vara med henne och hennes kompisar eftersom jag inte hade några egna kompisar. Det är nog nu såhär efteråt jag förstår hur mycket det har betytt för mig. Jag tror aldrig att jag har tackat henne för det.
När vi var små så var vi ofta med varandra. Vi lekte med barbi och med våra gosedjurshundar. Vi hade ett gemensamt hästintresse. Jag vet inte hur många gånger vi tog hopprep och hade kontorsstolarna som hästar. På vintern brukade åka i backar där vi byggde hopp och sen lekte vi att bobben(Freddy) och skranan(Baloo) var hästar och att vi var ute och hoppade med dem. Det var några riktiga toppenhopp vi gjorde! Vi red faktiskt på riktiga hästar också och jag minns att jag inte tyckte att nån var lika duktig på att rida som min storasyster. Det var alltid idealet - att rida som Mia.
Vi kunde vara ute och leka hur länge som helst, varför har man inte den orken idag? Vi byggde kojor i snön och hade restauranger och allt man kan tänka sig.
På hennes kalas när hennes kompisar kom och sov över fick jag också alltid vara med! Jag kom just på det, jag förstår inte hur hon alltid orkade med att ha den 2,5 år yngre systern efter sig hela tiden!?
Min storasyster är lite virrig av sig, och det är en helt underbar egenskap tycker jag! Och hon kan verkligen få mig att skratta och jag mår så mycket bätte när jag har pratat med henne. Som till exempel vid hela internetkabelinsidenten http://leksingen.blogg.se/2008/december/. När jag för andra gången på en veckan hade hett sönder internetuttaget så var jag ganska förtvivlad på mig själv. Jag ringer syster och hon skrattar och skrattar och skrattar! Sen börjar jag också skratta och sen kändes det inte så farligt längre, jag menar - det är ju alltid trevligt att glädja någon! :)
Det känns verkligen skönt att ha någon man kan ringa till om allt och inget! Som inte alltid svarar (hon är VÄRDELÖS på att hinna till telefonen, har faktiskt gjort det till en konstform) men man vet att hon alltid ringer upp, kanske inte direkt men hon ringer alltid tillbaka!
Tillsammans med pappa har vi även Leksands IF på en speciell plats i våra hjärtan. Vi har svurit och jublat och förbannat och skrikit på de matcher vi har varit på tillsammans. Dommaren har fått sin beskärda del av våra åsikter och även spelarna på isen. I synnerhet små fjollor som Björklövare och AIKare.(vi gillar inte dem! Det är lite derbykänsla för oss eftersom vi kommer från Umeå.) Ibland har vi varit lite väl upprörda så pappa har fått säga åt oss att lugna ner oss lite! Även när vi har suttit 28 mil från varandra så har vi konverserat via SMS under matcherna till varandra.! Och det har blivit så många arga SMS och tårar kring det här laget med det spelar ingen roll. Leksand är vårt lag och kommer alltid att vara!
Hon var helt enkelt min bästa kompis när jag var liten. Hon som jag såg upp till och ville vara som! Och hon betyder fortfarande så fruktansvärt mycket för mig! Jag vet inte vad jag skulle göra om någonting hände med henne! Det är en tanke som är så outhärdlig så jag orkar inte tänka på den!
Jag säger inte det här nog ofta! Men jag älskar min syster mer än jag kan klä i ord! Så jag säger det igen: Jag älskar dig syster, massor!
Puss å kram
Hon har alltid sett efter mig, alltid! När jag gick i tvåan och hon i sexan lät hon mig vara med henne och hennes kompisar eftersom jag inte hade några egna kompisar. Det är nog nu såhär efteråt jag förstår hur mycket det har betytt för mig. Jag tror aldrig att jag har tackat henne för det.
När vi var små så var vi ofta med varandra. Vi lekte med barbi och med våra gosedjurshundar. Vi hade ett gemensamt hästintresse. Jag vet inte hur många gånger vi tog hopprep och hade kontorsstolarna som hästar. På vintern brukade åka i backar där vi byggde hopp och sen lekte vi att bobben(Freddy) och skranan(Baloo) var hästar och att vi var ute och hoppade med dem. Det var några riktiga toppenhopp vi gjorde! Vi red faktiskt på riktiga hästar också och jag minns att jag inte tyckte att nån var lika duktig på att rida som min storasyster. Det var alltid idealet - att rida som Mia.
Vi kunde vara ute och leka hur länge som helst, varför har man inte den orken idag? Vi byggde kojor i snön och hade restauranger och allt man kan tänka sig.
På hennes kalas när hennes kompisar kom och sov över fick jag också alltid vara med! Jag kom just på det, jag förstår inte hur hon alltid orkade med att ha den 2,5 år yngre systern efter sig hela tiden!?
Min storasyster är lite virrig av sig, och det är en helt underbar egenskap tycker jag! Och hon kan verkligen få mig att skratta och jag mår så mycket bätte när jag har pratat med henne. Som till exempel vid hela internetkabelinsidenten http://leksingen.blogg.se/2008/december/. När jag för andra gången på en veckan hade hett sönder internetuttaget så var jag ganska förtvivlad på mig själv. Jag ringer syster och hon skrattar och skrattar och skrattar! Sen börjar jag också skratta och sen kändes det inte så farligt längre, jag menar - det är ju alltid trevligt att glädja någon! :)
Det känns verkligen skönt att ha någon man kan ringa till om allt och inget! Som inte alltid svarar (hon är VÄRDELÖS på att hinna till telefonen, har faktiskt gjort det till en konstform) men man vet att hon alltid ringer upp, kanske inte direkt men hon ringer alltid tillbaka!
Tillsammans med pappa har vi även Leksands IF på en speciell plats i våra hjärtan. Vi har svurit och jublat och förbannat och skrikit på de matcher vi har varit på tillsammans. Dommaren har fått sin beskärda del av våra åsikter och även spelarna på isen. I synnerhet små fjollor som Björklövare och AIKare.(vi gillar inte dem! Det är lite derbykänsla för oss eftersom vi kommer från Umeå.) Ibland har vi varit lite väl upprörda så pappa har fått säga åt oss att lugna ner oss lite! Även när vi har suttit 28 mil från varandra så har vi konverserat via SMS under matcherna till varandra.! Och det har blivit så många arga SMS och tårar kring det här laget med det spelar ingen roll. Leksand är vårt lag och kommer alltid att vara!
Hon var helt enkelt min bästa kompis när jag var liten. Hon som jag såg upp till och ville vara som! Och hon betyder fortfarande så fruktansvärt mycket för mig! Jag vet inte vad jag skulle göra om någonting hände med henne! Det är en tanke som är så outhärdlig så jag orkar inte tänka på den!
Jag säger inte det här nog ofta! Men jag älskar min syster mer än jag kan klä i ord! Så jag säger det igen: Jag älskar dig syster, massor!
Puss å kram
Pluggkompis
Satt ute i lördags och pluggade några timmar, det gick faktiskt överraskande lätt att plugga. Det var soligt och jag hade lagt undan boken jag har börjat hata mycket, mycket, mycket, mycket osv... Jag hade lånat en bok som faktiskt var läsbar. Efter någon timme fick jag till och med lite pluggsällskap. Det var en väldigt gosig och sällskaplig katt som kom fram och hjälpte mig lite med pluggandet.
bekantar sig med vilken metod är bäst - ingen eller alla?
Den låg nog där hos mig någon timme, ända tills min mage sa ifrån och jag gick in för att få i mig lite mat. Det var trevligt att ha någon att gosa lite med, det gjorde pluggandet lättare på något vis...
Ser ut att ha det ganska bra faktiskt!
Det får mig att längta efter en liten vovve! Men det funkar ju inte riktigt eftersom jag bor ensam i en liten lägenhet och pluggar och har långa dagar och dessutom har jag inte råd men jag saknar något sällskap. Så det skulle vara lite mysigt med en liten kompis...
Men nu, åter till pluggandet!
Puss å kram
bekantar sig med vilken metod är bäst - ingen eller alla?
Den låg nog där hos mig någon timme, ända tills min mage sa ifrån och jag gick in för att få i mig lite mat. Det var trevligt att ha någon att gosa lite med, det gjorde pluggandet lättare på något vis...
Ser ut att ha det ganska bra faktiskt!
Det får mig att längta efter en liten vovve! Men det funkar ju inte riktigt eftersom jag bor ensam i en liten lägenhet och pluggar och har långa dagar och dessutom har jag inte råd men jag saknar något sällskap. Så det skulle vara lite mysigt med en liten kompis...
Men nu, åter till pluggandet!
Puss å kram
Att någon kan betyda så mycket....
Jag vet att jag har varit bedrövligt dålig på att skriva på slutet. Så förlåt för det...
I helgen fyllde världens bästa Lina år. Hon blir åtta nu och jag kan verkligen inte tro det! Hon har blivit så stor utan att jag har märkt det! Jag blir så stolt när jag är med henne, hon är en sådan underbar liten person. Hon är så omtänksam mot allt och alla. Hon vill att alla ska ha det bra och ser till det i första hand istället för att säga vad hon själv tycker och tänker. Och att sätta andra före sig själv när man är så liten tycker i alla fall jag är förvånansvärt. Och vet ni vad? Hon är min LILLASYSTER och jag älskar henne så fruktansvärt mycket! Det finns inte ord för att beskriva min kärlek till henne! Hon är bara helt fantastisk!
Min värsta mardröm är att det skulle hända någon med henne. Det finns så mycket hemskt och obehagligt som kan hända i världen. Om någon hände henne så tror jag aldrig att jag skulle kunna gå vidare.
Puss å kram
I helgen fyllde världens bästa Lina år. Hon blir åtta nu och jag kan verkligen inte tro det! Hon har blivit så stor utan att jag har märkt det! Jag blir så stolt när jag är med henne, hon är en sådan underbar liten person. Hon är så omtänksam mot allt och alla. Hon vill att alla ska ha det bra och ser till det i första hand istället för att säga vad hon själv tycker och tänker. Och att sätta andra före sig själv när man är så liten tycker i alla fall jag är förvånansvärt. Och vet ni vad? Hon är min LILLASYSTER och jag älskar henne så fruktansvärt mycket! Det finns inte ord för att beskriva min kärlek till henne! Hon är bara helt fantastisk!
Min värsta mardröm är att det skulle hända någon med henne. Det finns så mycket hemskt och obehagligt som kan hända i världen. Om någon hände henne så tror jag aldrig att jag skulle kunna gå vidare.
Puss å kram
Påsk underbara påsk
| Har suttit på isen hela dagen och lapat sol och det känns ska jag säga... Mina kinder går åt det rosa hållet och de bränner ganska bra ska jag säga. Men vilken värme den ger! Det är helt otroligt att det är så varmt när det är mitten av april! Ikväll blir det lite mat och mys hos fabbru i Åsarna. Mums! Imorgon kväll kommer min plutta hit och då ska jag gosa och tanka lite tills på tisdag då jag måste bege mig till Sundsvall igen för lite praktikseminarium. Skulle gärna slippa måste jag säga! Men nu blir det lite umgänge med min underbara släkt! Puss å kram och glad påsk! |
Fy fan!
Såg filmatiseringen av David Lehanes bok Gone baby gone. Jag har faktiskt haft filmen ett tag men inte vågat för att jag blev så illa berörd av boken. Från början av filmen tänkte jag att det inte var så farligt. Men ju längre det gick och alla filmens och bokens dimensioner började komma fram.
Det handlar om att en liten femårig tjej som har försvunnit. Hennes mamma är drogmissbrukare och lämnar henne ensam hela tiden. Två privatdeckare får i uppdrag att finna henne.
Det är nog en av få filmer där man verkligen inte vet om den slutade lyckligt eller inte...
Men den får mig att tänka på hur många barn som far illa i världen. Det är för lätt att få bli förälder, man behöver bara ligga med varandra och ha lite tur och sen har man ett barn. Ett litet oskyldigt barn som litar på att du ska skydda och ta hand om det. Och hur många barn far inte illa i världen? Barn som växer upp i missbrukarfamiljer, som blir slagna, utnyttjade och kränkta? Förmodligen massor! Det gör mig så ont när jag tänker på det! Vem kan vilja skada ett litet oskyldigt barn. Vad finns det för hemska människor där ute? Vad är människan för odjur egentligen?
Jag förstår verkligen inte... Jag förstår ingenting!
Det handlar om att en liten femårig tjej som har försvunnit. Hennes mamma är drogmissbrukare och lämnar henne ensam hela tiden. Två privatdeckare får i uppdrag att finna henne.
Det är nog en av få filmer där man verkligen inte vet om den slutade lyckligt eller inte...
Men den får mig att tänka på hur många barn som far illa i världen. Det är för lätt att få bli förälder, man behöver bara ligga med varandra och ha lite tur och sen har man ett barn. Ett litet oskyldigt barn som litar på att du ska skydda och ta hand om det. Och hur många barn far inte illa i världen? Barn som växer upp i missbrukarfamiljer, som blir slagna, utnyttjade och kränkta? Förmodligen massor! Det gör mig så ont när jag tänker på det! Vem kan vilja skada ett litet oskyldigt barn. Vad finns det för hemska människor där ute? Vad är människan för odjur egentligen?
Jag förstår verkligen inte... Jag förstår ingenting!
Moster igen!
Jag ska bli moster igeeeen!!!!!
Den nionde augusti kommer Mosters älskling att bli storasyster åt mosters andra älskling!
Det var helt underbart att se den där lilla människan som växer i storasysters mage!
Det är helt obeskrivligt att det ens fungerar men sååååå fantastisk!
Men jag kan ju säga att det inte kommer att vara utan en massa klagomål jag åker tillbaka
till sundsvall efter sommaren. Då måste jag ju lämna mosters båda älsklingar. Och Lina
såklart men det är alltid jobbigt!
Men skit i det
JAG SKA BLI MOSTER IGEN!!!!! JIPPEIYEEEY!!!
Den nionde augusti kommer Mosters älskling att bli storasyster åt mosters andra älskling!
Det var helt underbart att se den där lilla människan som växer i storasysters mage!
Det är helt obeskrivligt att det ens fungerar men sååååå fantastisk!
Men jag kan ju säga att det inte kommer att vara utan en massa klagomål jag åker tillbaka
till sundsvall efter sommaren. Då måste jag ju lämna mosters båda älsklingar. Och Lina
såklart men det är alltid jobbigt!
Men skit i det
JAG SKA BLI MOSTER IGEN!!!!! JIPPEIYEEEY!!!
